Respektera väljarnas kommande val!

”Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten”.
I Sverige röstar vi på partier och inte partiblock. Det val väljarna gör den 14 september, kommer avgöra vilka partier som får forma en regering och vilken politik den regeringen ska driva. En respekt för väljarnas kommande val behöver flera journalister och politiker ha.

Publicerat i Politik | Märkt , , , , , | 1 kommentar

Vi vill att Sverige läser mer!

LäsaTillgången till böcker och läsande är en stark klassmarkör och därför är arbetet med läsfrämjande insatser extra viktigt för att förbättra den svenska skolan. Undersökningar visar att läsförståelsen bland Sveriges elever i skolan sjunker.  Det måste vi se som ett bevis om att satsningar på mer läsfrämjande måste till. Folkbildningen har verktygslådan, politiken kan skjuta till mer resurser. 

ABF välkomnar alla satsningar som handlar om läsfrämjande arbete. Vi menar att folkbildningen är en nyckel att använda för att så tidigt som möjligt ge barn verktyg att bättre lyckas i skolan. För att barn ska läsa, krävs att vuxna läser.  Därför är vi glada över att ABF, LO och Socialdemokraterna nu samlas i ett initiativ att i arbetarrörelsen jobba tillsammans med läsfrämjande. Projektet heter ”Läs för mej”.

Förutsättningen att lyckas få fler barn och unga att läsa och ta till sig litteratur och kunskap är att få föräldrar och vuxna att läsa. Redan i dag driver ABF tillsammans med fackföreningsrörelsen arbetsplatsbibliotek och projektet ”läs för mig pappa”.  Vi jobbar för fler väg- och tvättstugebibliotek. Erfarenheterna är att med relativt små insatser kan stor effekt nås. Vi vet att tillgången på litteratur är avgörande.

Vi tycker att det är bra att politiken börjar tala om läsandet. Särskilt då fokus i skol- och utbildningsdebatten är så betygs och utvärderingsfokuserad. När läsförståelsen hos våra barn sjunker måste vi reagera snabbt och kraftfullt. Med det duger inte med en snabbkur. Folkbildningens ideal om det fria och frivilliga är många gånger ett mycket bra sätt att nå bredare grupper än att sätta in dyra och kostsamma insatser senare upp i åldrarna riktat mot få.

Nu genomför vi ett antal satsningar i arbetarrörelsen och vill visa att vid sidan av politiken måste vi alla hjälpas åt. Vid sidan av de insamlingar av resurser som nu genomförs vill vi också peka på behovet av det lokala arbetet.

Inför valet i år borde varje politiker oavsett partifärg ställa sig frågan om hur vi gemensamt kan arbeta för att ge alla barn och ungdomar ordentliga verktyg att klara skolan och livet. Vi får inte blunda för utvecklingen när lösningarna är så nära till hands.

Vi menar att mer resurser till läsfrämjande är ett mycket bra sätt att redan inför skolstart ge barn och unga oavsett bakgrund bättre resurser att lyckas. Det är dags för ett läslyft i Sverige och en bildningslinje i utbildningspolitiken.

Helén Pettersson
Förbundsordförande ABF

Jörgen Danielsson
Ordförande ABF Sörmland

Publicerat i ABF | Märkt , , , , , , , , ,

Folkbildning är lösningen på det digitala utanförskapet

ABF flaggaI TV-programmet Agenda på SVT kunde man i slutet av föregående år se ett inslag om digitalt utanförskap. Med det menas att över en miljon svenskar idag inte har tillgång och kunskap om datorer och Internet. Detta är ett samhällsproblem som gör skillnad mellan människor. Ska det verkligen behöva vara så?

 

Under senare år har digital teknik genom dator och Internet till stor del blivit en förutsättning för att kunna ha en effektiv vardag. Bland annat håller vi kontakt med andra människor, tittar på tidtabeller för kollektivtrafik, hanterar telefonkataloger online, läser nyheter, söker sjukvårdsupplysning, beställer nöjesbiljetter, gör bankärenden samt får service från kommun och myndigheter. I allt större utsträckning hänvisas samhällets grundläggande servicefunktioner till digital teknik och listan kan göras lång över de möjligheter som skapas om man har tillgång samt behärskar detta. För de som har kunskapen görs en annan värld möjlig, övriga hamnar i det som kallas för digitalt utanförskap. Bland förlorarna finns många gånger äldre människor, vars känsla blir att de inte riktigt hänger med i samhällsutvecklingen. Vardagen blir lätt lite krångligare för de som inte hanterar datorer och Internet.

Varje vecka samlas hundratals människor hos Arbetarnas Bildningsförbund i Sörmland för att lära sig mer om datorer och Internet i form av studiecirklar. Vi har fantastiska inspiratörer som leder studiecirklarna, vi har mobila datorstudior som gör oss tillgängliga på landsbyggden och vi ligger alltid i framkant med den senaste digitala tekniken som vi lär ut. Studieförbundet utgör på så sätt en samhällsnyttig folkrörelsedrivande resurs genom att sprida kunskap för att motverka digitalt utanförskap. Många av dem som deltar i våra studiecirklar om datorer och Internet är just äldre människor, vars vardag förenklas med ny kunskap om det digitala.

Frågan är om alla folkvalda politiker har förstått den samhällsnytta som skapas genom studiecirklarna om datorer och Internet. Var annars skulle äldre människor kunna tillgodogöra sig kunskap om digital delaktighet, lösa datorbaserade vardagsbehov och därmed bli en del av det numera Internetuppkopplade samhället. För den verksamhet som bedrivs idag får vi ekonomisk ersättning i form av offentliga medel som nätt och jämt täcker kostnader för våra studiecirklar. Med ökade resurser till folkbildningen skulle vi kunna nå ut till fler äldre människor som idag befinner sig i digitalt utanförskap och är i behov av kunskap om datorer och Internet, såväl i stad som på landsbygd. Vi har därför en uppmaning till alla folkvalda politiker: Om ni ställer mer ekonomiska medel till förfogande kommer vi med folkbildning som metod och studiecirkel som verktyg aktivt motverka digitalt utanförskap bland äldre människor i Sörmland. Är ni intresserade?

Publicerat i ABF | Märkt , , , , , , , ,

För oppositionen i Eskilstuna är barn och ungdomars fritid oviktig

Barn och ungdomIdag skriver Fredrik Pettersson, politisk redaktör på Tidningen Folket, att majoriteten i Eskilstuna vinner över oppositionen på förmågan att se helheten. Jag delar den uppfattningen.

Under 2012 var det 228 elever (23 %) i årskurs 9 i grundskolan som inte klarar av att uppnå målen i ett eller flera ämnen i Eskilstuna. För att skolan ska få bättre förutsättningar att kunna hjälpa dessa elever att få godkända betyg, så måste det göras olika satsningar av kommunen. Det behövs fler lärare, bättre pedagogiskledning, bättre lönevillkor för lärare osv. Men även om kommunen gör alla dessa satsningar på skolan, så kommer skolan antagligen inte nå målet att få alla elever klara sina betyg i årskurs 9. Det behöver även göras olika satsningar på barns och ungdomarnas fritid för att skolan ska kunna nå framgång med årskurs 9:ornas betyg.

Både majoriteten (S, V och MP) och oppositionen (FP, KD, C och M) tycker att det är viktigt att satsa på skolan och båda ge mer pengar till den i sina budgetförslag. Striden mellan majoriteten och oppositionen ligger inte i behovet att satsa på skolan, utan snarare i om det finns fler organisationer, än bara skolan, som kan hjälpa barn och ungdomar att klara sina betyg.

Majoriteten inser att barn och ungdomar under veckorna inte bara befinner sig i skolan, utan att en stor del av deras tid är även fritid. Det är därför majoriteten väljer att inte skära ner på verksamheter som positivt kan påverkar barn och ungdomars fritid, för att föra över de pengarna till skolan.

Oppositionen däremot, de väljer i sitt budgetförslag att sparar ca 5 miljoner kr på kultur- och fritidsnämnden. De vill även skära ner på studieförbundens bidrag med 6 miljoner kr, vilket är en halvering av bidraget. Pengarna för de sedan till skolan. Oppositionens förslag till besparingar skulle drastiskt påverka barn och ungdomars fritid och i sin tur antagligen skolans resultat.
Skulle oppositionens budgetförslag vinna gehör, så skulle troligen Kultur och fritidsnämnden tvingas att göra besparingar på bidragen till ungdomsidrotten och på fritidsgårdarna. Studieförbunden skulle tvingas göra besparingar på det arbete de gör för att stärka invandrargrupper och föräldrar med låg utbildningsbakgrund. Oppositionens förslag till minskning av bidragen till studieförbunden skulle även drastiskt påverka deras möjligheter att bedriva olika verksamheter för ungdomar, såsom Balsta musikslott, läxläsning, teater, dans m.m.

I arbetet för att ge barn och ungdomar en bra start i livet, där de klarar skolan, är satsningar på både skolan och barn och ungdomars fritid viktigt. Det är något som också understöds i forskningen. För att säkerställa att den politiken bedrivas och fortsätter bedrivas i Eskilstuna så kommer jag lägg min röst på Socialdemokraterna.

Publicerat i Personligt, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , ,

228 elever utan betyg i Eskilstuna

2012 var det 228 elever (23 %) i årskurs 9 som inte klarar av att uppnå målen i ett eller flera ämnen i Eskilstuna. Det innebär att de inte var behöriga till studier på något av gymnasieskolans nationella program utan får börja på det individuella programmet. Siffrorna visar att livsalternativen redan vid 16 års ålder är kringskurna för många. Detta förstärks av att knappt en av fyra elever som började på det individuella programmet på gymnasiet fem år senare hade slutfört sin gymnasieutbildning.

Kommunstyrelsens ordförande, Jimmy Jansson (S), försöker som svar på detta påtala att majoriteten, (S), (MP) och (V), har gjort satsningar på skolan, han säger:

Under mandatperioden har S, MP och V tillfört skolans ram i Eskilstuna totalt ca 300 miljoner kronor. Detta till löner, inflation, fler barn och till generell ramhöjning för högre kvalitet (Jimmy Jansson, 2013-06-02).

Jag är ganska övertygad, utifrån erfarenhet, att bryter man ner dessa siffror som Jimmy Jansson (S) vill lyfta fram, så har det mesta gått till löneökningar och andra kostnadsökningar. Det är bra att man klarar av att ge kompensation för dessa kostnadsökningar. Utan den kompensationen så skulle det innebära att man gjorde besparingar på skolan. Men någon större satsningar på skolans löpande verksamhet är det nog inte.

Dessutom kan det påpekas att trots Jimmy Jansson (S) ”satsningar”, så har det under åren 2010 – 2012 gått ut ca 800 ungdomar utan fullständiga betyg i årskurs 9 i Eskilstuna. Pengar till skolan är viktigt, men det räcker inte. Det krävs en målmedveten skolpolitik för att inga 16 åringar ska gå ut ur årskurs 9 utan fullständiga betyg.

En målmedveten skolpolitik måste vara fokuserad på både mer pengar till skolan, men även stöd till lärarna. Lärarens kompetens, förmåga och engagemang är de faktorer som i högst grad påverkar elevers resultat. Om detta råder en hög grad av samstämmighet i både internationell och svensk forskning.
Här är några exempel på områden som Eskilstuna kan arbeta med. Anställ bara behöriga lärare (lärare med pedagogisk utbildning). I dag har Eskilstunas skolhuvudmän 78 % behöriga lärare, det är en faktor som påverkar skolans resultat. För att få tag i kompetenta lärare måste Eskilstuna höja läraryrkets status, därför måste lönen höjas. Men det krävs även att lärarna får kompetensutveckling och goda karriärmöjligheter. Utveckla det pedagogiska ledarskapet, rektorerna är väldigt viktiga som stöd för lärarna. Utöka antalet lärare i våra skolor, så att de är fler som stöttar Eskilstunas barn och ungdomar.

Publicerat i Bloggen, Personligt, Politik | Märkt , , , , , , , ,

Skänkt skatt eller fler lärare?

15 kronorI veckan presenterade majoriteten, (S), (V) och (MP), i Eskilstuna att de tänker sänka kommunalskatten med 5 öre, från och med årsskiftet. Det innebär att Eskilstuna kommuns inkomster kommer att vara ca 8 miljoner kronor lägre under 2014. För den som tjänar 25 000 kronor i månaden innebär det 15 kronor mer i plånboken.

Gjorde majoriteten ett annat val än att sänka skatten, så skulle 8 miljoner kronor kunna innebära 16 lärare i skolan eller 20 undersköterskor i äldreomsorgen. En sådan satsning skulle kanske innebära att några av de 228 (23 %) eleverna i årskurs 9, som årligen inte klarar av att uppnå målen i ett eller flera ämnen, skulle kunna göra det. Det kanske skulle göra att de som arbetar inom äldreomsorgen fick mer tid till att gå ut på en promenad med de äldre.

Jag tror att den som tjänar 25 000 kronor i månaden inte märker eller bryr sig om dessa 15 kronor som han eller hon får i skattesänkning. Jag tror snarare att han eller hon tycker att pengarna gör större nytta i skolan eller inom äldreomsorgen.

Publicerat i Bloggen, Personligt, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Springpride

Springpride folketI går började Springpriden för sjunde året på raken i Eskilstuna. Springpriden har en stor betydelse för Eskilstunas utveckling. Den har bidragit och bidrar till att Eskilstuna förändras från en traditionella industristad till en mer modern och öppen stad. Det är de kreativa människorna, exempelvis de som var med och startade Springpriden, som bidrar till Eskilstunas omvandling.

Den amerikanska professorn Richard Florida har en teori som understödjer tanken att det är de kreativa människorna som förändrar städer såsom Eskilstuna. Hans teori säger att städer med en hög koncentration av högteknologi, konstnärligt verksamma personer och ett stort inslag homosexuella står i samband med en hög nivå av ekonomisk utveckling. Florida menar att den kreativa klassen skapar en öppen och dynamisk miljö, som i sin tur drar till sig fler kreativa personer, men också affärsverksamhet och kapital. Han menar att en stad bättre nyskapar sig genom att vara tilldragande för talanger av hög kvalitet än genom att ensidigt fokusera på infrastrukturprojekt som sportanläggningar, spektakulära byggnader och shoppingcentra. Det är något för kommunledningen i Eskilstuna att ha i åtanke när de ska satsa pengar på Eskilstunas utveckling.

Publicerat i Bloggen, Personligt | Märkt , , , , , , , ,

Sänkt skatt eller mer pengar till välfärd?

Illustration Robert Nyberg

Illustration Robert Nyberg

I Tidning Folket redovisade Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, att han vill sänkt skatten under nästa år. Personligen tycker jag att grundprincipen ska vara att en kommun inte ska ta ut mer skatt än vad den behöver.

Argumentet för att sänka skatten, är att grann kommunen Västerås har en lägre skatt än Eskilstuna. Västerås Stad har 31,84 % i skatt och Eskilstuna kommun har 32,91 %. Skulle Eskilstuna kommun sänka skatten ner till Västerås stads nivå, så minskar Eskilstunas inkomsterna med ca 181 miljoner kronor. Enligt Jimmy Jansson (S) så kan skattenivån påverka människor val av bostadsort, när de planerar att flytta.  Jimmy Jansson (S) har säkert rätt, men jag tror också att en del människor tittar på exempelvis kvalitén inom förskolan och grundskolan

Låt oss titta på lite fakta och statistik om Eskilstuna kommun. Enligt siffror från Skolverket, så går det 18,1 barn per avdelning i förskolan, i riket är det ca 16 barn. I Eskilstuna är det 83,9 % av grundskoleeleverna i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan, i riket är det 87,5 %. Den totala arbetslösheten är i Eskilstuna är ca 15 % eller i människor räknat, 7 102 personer. 2 181 barn levde under år 2010 i en ekonomiskt utsatt situation, enligt Rädda Barnen. Enligt Socialstyrelsen fanns det ca 5 237 hushåll som fick ekonomiskt stöd under 2012 i Eskilstuna.

Den intressanta frågan blir, kommer en sänkt skatt på drygt 10 öre göra att fler människor väljer att flytta till Eskilstuna kommun eller krävs det en sänkning som gör att man hamnar på samma skattenivå som Västerås Stad? En satsning på vård, skola och omsorg ger kanske ett bättre resultat än att sänkt skatten.

Publicerat i Politik | Märkt , , , , , , ,

Eskilstuna på dekis?

fokusI Fokus mätning över vilken kommun som är bäst att bo i hamnar Eskilstuna kommun på 270 plats av 290 kommuner. Fokus mäter inom fyra kategorier, att vara ung, att vara äldre, att ha familj och att arbeta. Bakom kategorierna ligger det 43 olika variabler såsom lärartäthet, barnfattigdom, arbetslöshet, lärartäthet, inkomst, anmälda brott, arbetsplatsolyckor osv.

Ser man över tid så ligger Eskilstuna någorlunda stabilt kring samma placering i Fokus kommunranking. Mellan åren 2006 – 2013 ser det ut enligt följande:

2006, 268 plats
2007, 267 plats
2008, 277 plats
2009, 266 plats
2010, 283 plats
2011, 282 plats
2012, 279 plats
2013, 270 plats

Kommunledningen måste arbeta hårdare för att få fler människor i utbildning och i arbete. Det krävs även stora satsningar på den kommunala verksamheten, både i form av pengar och en genomtänkt strategisk verksamhetsutveckling. En kraftsamling tillsammans med föreningslivet och näringslivet i Eskilstuna är också nödvändig för att få utvecklingen att gå åt rätt håll . För att Eskilstuna ska bli en kommun som är bra att bo, i enlighet Fokus ranking, så krävs det mer än att bara jobba med kommunens varumärke.

Publicerat i Personligt, Politik | Märkt , , , , , | 2 kommentarer

Magnus Johansson (MP) historielös?

Fotograf: Rolf Bergström. Eskilstuna Stadsarkiv.

Fotograf: Rolf Bergström.
Eskilstuna Stadsarkiv.

Eskilstuna är av historisk hävd en industristad och har under många år kallats smedstaden eller i mer vardagligt språk Sméstaden.

Bakgrunden till att Eskilstuna började kallas Smedstaden, ligger i att år 1654 inkallades Reinhold Radermacher till Sverige från Riga av Karl X Gustav för att bygga smedjor i Eskilstuna. Smedjorna, som idag heter Radermachersmedjorna, ligger i den delen av Eskilstuna som då hete Carl Gustafs stad. Reinhold Radermacher fick privilegier och monopol för framställning av smiden och metallvaror. Han fick dessutom tullfrihet både vid import av råmetall och vid export av färdigvaror. Smedjorna stod klara år 1659 och samma år fick Eskilstuna sina stadsprivilegier.

Även om Eskilstuna har förändrats de senaste åren, så är begreppet Smedstaden något som fortfarande uppfattas positivt. Kommunstyrelsens ordförande, Jimmy Jansson (S), skrev väldigt klokt på bloggen smedstaden.se, varför Eskilstuna ska vara stolt över att kallas för Smedstaden.

När Eskilstuna 1959 fyllde 300 år så fick Allan Ebeling ett uppdrag att framställa ett konstverk föreställande smeder. Konstverket placerades på Fristadstorgets nordvästra hörn och har varit placerad där sedan 1959. Allan Ebelings konstverk ”Smederna” har blivit en tydlig och en viktig symbol för Smedstaden. September 2012 togs konstverket ”Smederna” bort från torget, av Eskilstuna kommun.

Fristadstorget ska byggas om till ett modernt och välkomnande torg. Men när torget är ombyggt så passar inte Allan Ebelings konstverk ”Smederna” längre in, enligt kommunens Stadsbyggnadsnämnd. Stadsbyggnadsnämndens ordförande, Magnus Johansson (MP), tycker att ”Smederna” ska placeras någon annanstans i kommunen. Ett tag fanns det ett förslag att ”Smederna” skulle bli en rondellhund, men det har nu förkastat. Idag vet ingen, utanför kommunen, vart ”Smederna” kommer att placeras i framtiden.

Allan Ebelings konstverk ”Smederna” är en viktig symbol för många Eskilstunabor och därför är den värd att placeras centralt i Eskilstuna. Jag anser att den hör hemma på Fristadstorget.

Vill du engagera dig i vart Allan Ebelings konstverk ”Smederna” ska placeras, kan du gå med i facebookgruppen som är engagerad i frågan.

Publicerat i Bloggen, Personligt, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , ,